Som vi tidigare nämnt får Stockholm under veckan besök av Robert S. Kaplan, som tillsammans med David P. Norton introducerade det balanserade styrkortet i början av 1990-talet. Kort sammanfattat beskrev de att det balanserade styrkortet ”… includes financial measures that tell the results of actions already taken. And it complements the financial measures with operational measures on customer satisfaction, internal processes, and the organization’s innovation and improvement activities – operational measures that are the dividers of future financial performance.”
Det har gått drygt 20 år sedan modellen introducerades, och sedan dess har många ställt sig i dess hyllningskör. Dock har långt ifrån alla organisationer som försökt implementera det balanserade styrkortet lyckats. Många misslyckanden har förklarats med att styrkorten ”kopierats” från företag som fått det att fungera. Det balanserade styrkortet är allt annat än ett undantag i detta hänseende, och studier har gång på gång visat på att styrmodeller som brister i hänsyn till den mottagande organisationen löper stor risk att inte få önskad effekt. Alla organisationer är olika, och en styrmodell anpassad till just er unika organisation är aldrig en dålig investering.
Om författaren
Christoffer är delägare och målstyrningsexpert på The Information Company. Han har under sina år på TIC hjälpt över 40 organisationer att nå sina mål, och är även ansvarig för vår onlineutbildning inom målstyrning
christoffer.parmback@theinformationcompany.se
+46 709 66 05 20
LinkedIn
Gör målstyrningstestet
Prova på vår målstyrningsutbildning kostnadsfritt