Som vi tidigare nämnt får Stockholm under veckan besök av Robert S. Kaplan, som tillsammans med David P. Norton introducerade det balanserade styrkortet i början av 1990-talet. Kort sammanfattat beskrev de att det balanserade styrkortet ”… includes financial measures that tell the results of actions already taken. And it complements the financial measures with operational measures on customer satisfaction, internal processes, and the organization’s innovation and improvement activities – operational measures that are the dividers of future financial performance.”
Det har gått drygt 20 år sedan modellen introducerades, och sedan dess har många ställt sig i dess hyllningskör. Dock har långt ifrån alla organisationer som försökt implementera det balanserade styrkortet lyckats. Många misslyckanden har förklarats med att styrkorten ”kopierats” från företag som fått det att fungera. Det balanserade styrkortet är allt annat än ett undantag i detta hänseende, och studier har gång på gång visat på att styrmodeller som brister i hänsyn till den mottagande organisationen löper stor risk att inte få önskad effekt. Alla organisationer är olika, och en styrmodell anpassad till just er unika organisation är aldrig en dålig investering.
Om författaren
Christoffer Parmbäck är projektledare och målstyrningskonsult på The Information Company. Under sina år hos oss har han arbetat med över 25 kunder, bland annat Tele2 och Kronfågel.
christoffer.parmback@theinformationcompany.se
+46 709 66 05 20
LinkedIn
Relaterade inlägg
Följ upp för en mer framgångsrik organisation
Tydliga mål i all ära men utan en väl fungerande uppföljning riskerar vi att missa målet. Men vad innebär det att ha en väl fungerande uppföljning ege…
för 4 år sedan
Läs mer »
Sagan om målstyrningen
Sommaren är över och hösten är här! Sommarmånaderna har som vanligt präglats av riktigt härliga dagar varvat med en del dagar med regn och rusk. När v…
för 7 månader sedan
Läs mer »