När organisationer besvarar frågan ”hur går det?” så finns det tre huvudsakliga svar som förekommer; bra, dåligt och vet inte. Går det bra så är allt frid och fröjd och vi är redo att köra vidare i höst. Går det dåligt så måste vi agera för att justera det vi inte är nöjda med, vi har ju trots allt halva året kvar att hämta tillbaka det vi inte nått ännu.
Det verkliga problemet har vi emellertid om vi inte kan svara på hur det går. Att allt inte går som man tänkt sig kan vara kortsiktigt dåligt för verksamheten. Samtidigt kan det över tid bygga en starkare och mer effektiv organisation om detta resulterar i nya lärdomar och att misstag åtgärdas. Om vi dock inte vet hur det går kommer vi med högsta sannolikhet inte heller agera för att åtgärda det som går dåligt, eftersom vi inte känner oss trygga i vad det är.
För att kunna svara på hur det går behöver organisationen sätta mål, och när vi sätter mål måste de vara sådana att vi kan utvärdera dem objektivt och kvantitativt. Ur det perspektiv har Hamrén med kollegor en mer angenäm uppgift än många andra ledare i att de i varje halvtidsvila kan titta på resultattavlan för att snabbt se hur det egentligen går. I deras fall finns målstyrningen inbyggd i yrkets natur, men i samtliga organisationer går det att skapa en mätbarhet och därmed få feedback från sin målstyrning på precis samma sätt som i fotbollen.
