Styrmodell – ett ramverk för målstyrning

Vilket är det bästa sättet att jobba med målstyrning? Finns det ett sätt som passar alla, oavsett hur just din organisation ser ut? Oavsett hur den är strukturerad, vilken typ av bransch den är i, vilken kultur den präglas av och så vidare? Svaret är kanske självklart – nej det finns det inte.  

För att en organisation på riktigt ska kunna få ut sin fulla potential behövs den målstyrningsmässigt optimala strukturen för hur man jobbar med att översätta sin strategi till konkreta och tydliga mål, och hur dessa följs upp konstruktivt och med fokus på görande.

Denna struktur – styrmodellen – är hur vi jobbar med styrning och uppföljning, och visar hur organisationens vision och långsiktiga mål kopplar hela vägen ner till individuella medarbetares agerande och initiativ. Den visar hur just vår organisation översätter vår strategi till vad vi behöver göra här och nu. För det är bara här och nu vi kan agera.

Vad är egentligen en styrmodell?

En styrmodell är ett gemensamt ramverk som tydliggör hur en organisation styr och följer upp sin verksamhet, för att skapa förutsättningar för ett agerande i linje med strategin hos alla medarbetare. Med andra ord ska en styrmodell ge oss möjlighet att svara på två frågor: Vart ska vi och Hur går det?

Om vi inte lyckas svara på dessa frågor löper vi en stor risk att köra med handbromsen i. För hur ska vi kunna hjälpa våra med arbetare att kunna prioritera, fatta rätt beslut, starta eller stänga rätt typ av projekt om vi inte enkelt kan svara på vart vi ska? Självklart kommer många ”rätt” saker ske ändå, men vi kommer aldrig kunna skapa största möjliga kraft om vi inte lyckas linjera detta mot samma mål.

Och om vi inte vet hur det går, hur ska vi då kunna förhålla oss till vad vi har gjort, veta hur långt vi har kvar och därmed hur mycket vi måste uppnå?

Dessa frågor är i teorin enkla men i praktiken relativt svåra att svara på, vilket är varför styrmodellen är så pass viktigt. En bra styrmodell är med andra ord nyckeln till att så effektivt som möjligt kunna göra stora förflyttningar i linje med sin strategi.

Vilka frågeställningar består en styrmodell av?

I en styrmodell fokuserar vi framförallt på fem huvudsakliga frågeställningar när det gäller styrning och uppföljning:

1. Vilka är våra styrprinciper: vad är vår grundläggande syn på organisationens styrning och uppföljning? T.ex.:
   • Med vilket syfte jobbar vi med styrning och uppföljning?
   • Tror vi på att styra genom mål eller processer (eller något annat)?
   • Hur bryter vi ner mål i organisationen, och hur långt?

3. Hur ser vår styrhierarki ut: vilka styr- och uppföljningskomponenter har vi och hur förhåller de sig till varandra?
   • Vilka komponenter använder vi för att styra och följa upp?
   • Vilka komponenter används på vilka ställen i organisationen?
   • Hur konkretiserar komponenterna varandra (organisatoriskt eller tidsmässigt)?
4. Varför finns respektive styr- och uppföljningskomponent: vad är syfte och innehåll i komponenten?
5. Hur ser framtagningsprocessen ut: hur och i vilken ordning tar vi fram vår styr- och uppföljningskomponenter? T.ex.
   • När måste vi vara klara och när behöver vi därmed börja?
   • Top down eller bottom up?
   • När och hur itererar vi?
   • Hur kvalitetssäkrar vi helheten?

5. Hur ser uppföljningsprocessen ut: hur och när följer vi upp våra uppsatta mål? T.ex.
   • När sker uppföljning?
   • I vilka forum?
   • Hur gör vi analys?
   • Hur tar vi fram uppföljningsunderlag?
   • Vem fattar beslut?
   • Hur kommunicerar vi utfall och beslut?

Dessa är de viktigaste frågeställningar vi vill besvara i styrmodellen. Om man är tydlig och överens om detta redan från början ökar man sina chanser rejält att implementera en målstyrning som skapar maximalt med värde och där allting hänger ihop, hela vägen från vision till den enskilda medarbetaren.

Alla organisationer är olika och därför kommer svaren på frågeställningarna skilja sig. Det är det som gör att det inte finns något objektivt facit på hur den perfekta generiska styrmodellen ser ut.

Vilka är de vanligaste misstagen som görs?

Ett av de vanligaste misstaget som görs kring styrmodeller är att de tenderar att vara en väl gömd hemlighet. Hur organisationen är tänkt att styra och följa upp ses allt för ofta som en fråga som enbart berör ledningsgruppen, och vetskapen blir allt lägre ju längre ut i organisationen vi kommer. Detta leder till att det kan finnas olika syn på vad som ska styra våra beslut, och därmed krafter som drar åt olika håll – även om alla försöker göra rätt.

En annan fallgrop som många organisationer lätt hamnar i är att man använder flera styrmodeller på en och samma gång, utan att kopplat ihop dem. Det kan finnas en struktur för målstyrning, en för ekonomistyrning, värdegrundsstyrning, processtyrning, aktivitetsstyrning – allt på en och samma gång och inte tydliggjort hur de ska hänga ihop. Det gör att det blir väldigt rörigt, och agerande i enlighet med en modell innebär ofta att man bryter mot en annan. Även detta är en konsekvens av välmening, där varje modell har syfte att förenkla för medarbetarna. Men om varje ny modell som läggs till inte ersätter eller integreras med det befintliga, byggs istället lager av strukturer och komponenter som snarare försvårar är förenklar.

Vilken roll spelar medarbetarna i utformningen av styrmodellen?

Glöm inte att få med medarbetarnas tankar när du utformar styrmodellen. De är nyckelspelare för att sätta målen men framförallt för att nå dem. Deras tankar och idéer måste tas i beaktning för att uppnå den effekt som vi vill med vår målstyrning, alltså att samtliga medarbetare agerar i linje med strategin. Genom att involvera medarbetarna och förstå vad som är avgörande för att de ska kunna fatta så bra beslut som möjligt kan vi skapa den perfekta styrmodellen. Och när de är med på resan har vi också en kortare startsträcka innan vi till fullo arbetar enligt den.

Se Christoffer Parmbäck i videon nedan berätta om sina bästa tips för att ta fram en riktigt skarp styrmodell!

Lycka till!