Sätt målnivåer som visar att vi ska förflytta oss

Året går mot sitt slut. För många handlar det om att lägga in en sista spurt för att nå sina mål för 2019. Det kan dock vara svårt att inte blicka mot 2020 redan nu. Vilka mål har vi och vad är en relevant målnivå för oss under det kommande året? Detta är inte alltid helt enkelt. I detta inlägg kommer jag beröra vikten av att sätta målnivåer som innehåller en förbättring jämfört med nuläget.

I en artikel skriven av Chattopadhyay, Stamatogiannakis och Chakravarti (2018) kan man ta del av hur vi människor upplever mål och framförallt hur vi ser på möjligheten att nå dem. De tar avstamp i en studie där människor delas in i fem olika grupper, där de får ta ställning till hur svåruppnåelig en viss målnivå är. Fyra av grupperna reflekterar kring varsin målnivå som, i olika grader, innebär en förbättring jämfört med nuläget. Den femte gruppen förhåller sig till en målnivå som innebär att man ska ligga kvar på samma nivå som man gör idag. Grupperna förhåller sig endast till ”sin” målnivå när de bedömer hur svår den är att uppnå. De kan alltså inte benchmarka mot någon annan grupps målnivå. Samtliga grupper gör en bedömning med hjälp av en skala från 1-7. Ett betyg på 7 innebär att en målnivå upplevs väldigt svår att nå.

När man ser till de fyra grupperna som reflekterar över målnivåerna som innebär olika grader av förbättringar är det inga större överraskningar. Den målnivå som innebär störst förflyttning får också högst snittbetyg och anses därför svårast att nå. Om man däremot tittar på gruppen som förhåller sig till den målnivå som innebär att man ligger kvar på samma nivå som idag blir det intressant. Deras snittbetyg är inte det lägsta, trots att deras målnivå är lägst.

Vad kan då detta bero på? Deltagarna i respektive grupp ombeds senare att förklara och utveckla sina bedömningar. De grupper som gjort en bedömning kring en målnivå som innebär en förflyttning tenderar att lägga fokus på det gap som finns mellan nuläge och målnivå. Ju mindre gap desto lägre snittbetyg för respektive grupp. Oavsett storlek på gap är det där fokus ligger när grupperna gör sin bedömning målnivåns svårighetsgrad. I nästa steg handlar det om vad man ska göra för att lyckas stänga det gapet.

Det är intressant hur människor påverkas när vi inte har ett gap att fokusera på. Den grupp som gjorde en bedömning kring möjligheten att bibehålla nuvarande målnivå hade inte något gap att fokusera på. De började istället att lista saker som kan göra att de misslyckas med att bibehålla nuvarande målnivå. Negativa tankar genomsyrar gruppen. För dem handlar det om att undvika ett misslyckande.

För mig tydliggör denna artikel vikten av att sätta målnivåer som visar prov på utveckling och att man vill förflytta sig framåt. Fokus och tankar läggs på vad man behöver göra för att förflytta sig närmare mållinjen. Vid målnivåer som handlar om att bibehålla ett nuläge hamnar fokus snarare på att inte prestera sämre än tidigare. Oavsett om man tror att man står inför sämre tider eller inte, sätt alltid målnivåer som bygger på att man ska göra framsteg. Det ökar chansen att vi triggar igång rätt sorts agerande och stöter bort negativa tankar.

Källa:

Chattopadhyay A., Stamatogiannakis A. och Chakravarti D. (2018). Why You Should Stop Setting Easy Goals. Harvard Business Review. Länk: https://hbr.org/2018/11/why-you-should-stop-setting-easy-goals