Ett av de vanligaste felen vi ser är nämligen att när det är dags för organisationer att göra analyser så början man att tänka utifrån vilken data man har tillgänglig i olika system och vilka analyser som därmed kan göras. Problemet med det är att arbetet kommer bli tidskrävande eftersom man kommer behöva göra en mängd analyser och att det kan vara svårt att avgöra vad som är tillräckligt många analyser för att förklara varför vi presterar som vi gör. Om man istället börjar med att formulera en fråga utifrån hur vi presterar inom ett område kommer processen bli mycket mer systematisk. Poängen är nämligen att man bör låta frågan styra vilka analyser vi behöver göra. Om vi exempelvis ligger över vår budget på kundtjänstkostnad kanske vi ställer oss frågan “varför har kundtjänstkostnaden ökat?”. Genom att fundera på vilka faktorer som driver kundtjänskostnaden kan man identifiera delfrågor som hjälper till att svara på den övergripande frågan. För att fortsätta på exemplet skulle relevanta delfrågor kunna vara hur kostnadseffektivt vårt kundcenter är eller hur effektiv vår samtalsprocess är. Utifrån de delfrågorna blir det tydligt att vi kan behöva analysera ex. kostnaden per minut och genomsnittlig samtalstid. När vi vet vilka analyser som behöver göras vet vi också vilken data vi behöver använda oss av.
Även om man med denna metodik kan behöva göra ett antal analyser för att hitta förklaringen, så kommer arbetet att vara mer strukturerat och systematiskt jämfört med om vi istället utgår från tillgänglig data. Om vi väljer att se analyser som svar på frågor blir det ännu tydligare varför vi ska utgå från en frågeställning – för varför samla på sig en mängd svar innan vi vet vad vi frågar efter?
