Här kommer tre vanliga orsaker, som såklart inte behöver vara enda, men enligt min erfarenhet de vanligaste.
Detta innebär bland annat att nya chefer kommer in och tar med sig sina egna idéer och erfarenheter om hur man bäst styr verksamheter vilket gör att befintlig styrmodell snabbt blir vildvuxen eller helt ersätts av andra varianter. Detta kan undvikas genom att se till att göra det obligatoriskt för ansvarig chef till den nyanställda (oavsett om den nyanställda är chef eller medarbetare) att ha en genomgång av hur verksamheten styrs och följs upp och vilka förväntningar som ställs på den nyanställda givet sin roll.
En styrmodell kräver kontinuerlig översyn för att inte bli förlegad. Tyvärr tenderar de flesta att lägga styrmodellen i malpåse tills dessa att någonting händer som gör det uppenbart att styrmodellen behöver ses över. Det kan vara att det sker någon större förändring i verksamhetens uppdrag, organisationsförändring eller att en ny VD eller direktör kommer in och vill sätta sin prägel på verksamheten. Ett bättre sätt är att ha en utvärdering av styrmodellen som en integrerad del av planeringsprocessen. I samband med att man tar fram en nulägesanalys kring marknad, måluppfyllelse etc. så gör man även en analys av hur väl nuvarande sätt att arbeta med styrning och uppföljning fungerar. Utifrån dessa insikter kan man sedan värdera om något i styrmodellen behöver justeras.
Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns en optimal styrmodell för en organisation. Styrmodeller består alltid av avvägningar och kompromisser. Därmed kan alla styrmodeller ifrågasättas (vilket ofta görs). För att styrmodellen ska klara av att vara personoberoende (dvs. inte knuten till en enskild persons uppfattning om hur styrningen bör gå till) och möjlig att kalibrera över tid så måste den vila på ett par grundläggande principer som alla köper in på. Exempel på en sådan princip kan vara “Vår styrmodell utgår från att ledningen har bäst insikt i vad (effekt) vi måste uppnå för att vara framgångsrika, och våra medarbetare har bäst kunskap i hur vi ska agera annorlunda för att nå den önskade effekten”. En sådan princip gör det till exempel möjligt att kontinuerligt säkerställa att vi undviker saker som innebär en detaljstyrning av våra medarbetare.
Genom att ha slagit fast ett par grundläggande principer blir det också enklare att förklara varför styrmodellen ser ut som den gör (för tex. en nyanställd). Det blir också enklare att kontinuerligt utvärdera och justera den (i samband med en årlig planeringsprocess).
Hur bra är din organisation på att arbeta med målstyrning och uppföljning?
Alla organisationer förtjänar en väl fungerande målstyrning. Prova på vår onlineutbildning kostnadsfritt!