För ett tag sedan blev jag medveten om “hälsoappen” i Iphone. Appen håller reda på hur många steg man tagit, vilket avstånd de stegen motsvarar, hur många trappor man gått i (och en mängd andra grejer man kan ställa in om man vill) och visar statistik på hur man presterat och ger ett snitt för exempelvis den senaste veckan eller månaden.

Målstyrning är ganska likt skidåkning. I alla fall den där magiska åkningen i orört höftdjupt puder i en gles skog i strålande sol. Det slog mig, mitt under ett fantastiskt åk nerför en baksida i Kiroro, Japan i förra veckan. Det kanske låter lite krystat för alla er som vet att min passion i livet är just skidåkning och mitt stora professionella intresse är målstyrning. Men handen på hjärtat har de mycket att lära av varandra.

Greg Satell skriver i Harvard Business Review om den vanliga fällan i att inte se till helheten när man fattar beslut för en enskild del av organisationen. Gör man inte det riskerar man att suboptimera hela organisationens prestation.

Under julledigheten lyssnade jag på föreläsaren och ledarskapskonsulten Kjell Enhagers vinterprat. Förutom att jag kan rekommendera det till alla jag känner (inte för att han kommer med så mycket nytt, utan snarare för att han påminner om det som är självklar men svårt och gör det med många bra exempel) så tar Enhager upp en viktig aspekt som jag tycker kan vara värd att ta med sig tillbaka till sin organisation eller egen jobbsituation, nämligen hur man kan skapa engagemang.