Beslutsfattande. Ständigt dessa mängder av val man ställs inför. Tänk om det blir fel? Beslutsfattandet kan då ofta riskera att bli hängande i luften.

Häromdagen hittade jag en artikel när jag skummade igenom Harvard Business Review. Då dök artikeln ”7 Ways to Make Employees Feel Respected”, som fångade mitt intresse. Respekt är något vi alla vill vara mottagare av, men också något vi vill visa för vår omgivning.

Det är rätt ofta jag får höra att ett delat ansvar är inget ansvar. Ofta med eftertryck och självsäkerhet.

Men när det gäller målstyrning, stämmer verkligen uttrycket ”Delat ansvar är inget ansvar”? Dvs. måste man ha egna mål för att målstyrningen ska fungera?

En viktig del i en väl fungerande styrning och uppföljning är kommunikation, både för att förankra och följa upp mål. Så hur lyckas man kommunicera med förtroende?