Förbättra ditt beslutsfattande

 

De tre ramverken är integrativt beslutsfattande, att erkänna osäkerheten och inversion. Vad som dock är viktigt att ha i åtanke är att det gemensamma temat för de tre metoderna nedan är att de lägger tonvikt på processen och inte på resultatet. I en osäker och komplex värld är det bästa vi kan göra att tillämpa en process i ett försök hitta den bästa metoden för att fatta det ”minst dåliga” beslutet.

ANVÄND INTEGRATIVT TÄNKANDE

Det första sättet för att förbättra sitt beslutsfattande är att träna på integrativt tänkande. Integrativt tänkande är en beslutsprocess som innebär att konstruktivt hantera spänningen mellan motsatta idéer och perspektiv.

Integrativt beslutsfattande kan då beskrivas som en process där man aktivt söker efter sätt att sammanföra olika idéer, perspektiv och intressen för att nå fram till en lösning eller ett beslut som är överlägset och balanserat. Det leder till att olika alternativ inte betraktas som motstridiga eller konkurrerande, utan som kompletterande och potentiellt samverkande.

Genom integrativt tänkande identifierar och förstår man de underliggande intressena och behoven hos alla berörda parter och kan därmed söka efter synergier och gemensamma lösningar som tillfredsställer flera intressen samtidigt. Detta kan leda till att i stället för att fokusera på att vinna eller förlora, läggs tonvikten på samarbete och kreativ problemlösning.

ANVÄND INVERSION 

Det andra sättet för att förbättra sitt beslutsfattande är med hjälp av inversion, som hänvisar till att omvända en tankegång eller betrakta problem från motsatt perspektiv. I stället för att enbart fokusera på hur man kan uppnå önskat resultat eller fatta det ”bästa” beslutet, innebär inversion att man tänker i omvänd ordning.

En vanlig tillämpning av inversion är att genomföra en pre-mortem analys. Då ska individer föreställa sig att beslutet eller projektet har misslyckats och arbetar sedan bakåt för att identifiera de potentiella orsakerna och hinder som ledde till det utfallet. Genom att föreställa sig de negativa scenarierna och överväga vad som kan gå fel kan beslutsfattare proaktivt ta itu med dessa risker och förbättra beslutet eller planen därefter.

 

Här är ett exempel på hur en pre-mortem kan genomföras:

Antag att ett företag planerar att lansera en ny produkt på marknaden. Innan lanseringen kan teamet genomföra en pre-mortem för att förutsäga möjliga orsaker till att produkten inte når framgång eller misslyckas.

Steg 1:

Teamet samlas och föreställer sig att det har gått ett år efter produktens lansering och att den har misslyckats. Teamet skapar en fiktiv berättelse om varför det gick fel och listar alla möjliga orsaker till misslyckandet (exempelvis bristande marknadsföring, dålig produktkvalitet, konkurrens från liknande produkter, högt pris).

Steg 2:

När alla orsaker har listats samlas teamet och analyserar dem noggrant. De diskuterar vilka orsaker som verkar mest troliga att påverka produkten negativt.

Steg 3:

Efter att ha identifierat de mest betydande orsakerna till misslyckande kan teamet utforma en plan för att motverka och minimera risken för dessa orsaker. De kan identifiera åtgärder och strategier som kan vidtas för att hantera de potentiella problemen innan de ens uppstått och därmed öka chanserna för produktens framgång.

 

Genom att genomföra en pre-mortem kan man identifiera potentiella fallgropar och ta itu med dem i förväg. Det hjälper dem att vara proaktiva och fatta mer informerade beslut för att undvika eller mildra potentiella problem som kan uppstå längs vägen.

Praktiken av inversion uppmuntrar därför till kritiskt tänkande, utmanar antaganden och hjälper till att upptäcka blinda fläckar eller förbisedda faktorer. Den uppmanar beslutsfattare att överväga alternativa perspektiv och utforska otraditionella tillvägagångssätt, och kan bli ett värdefullt komplement till mer traditionella tankemodeller då det främjar en mer omfattande och balanserad analys av problemet, vilket leder till mer robusta och effektiva beslut.

UPPMÄRKSAMMA OCH ERKÄNN OSÄKERHET

Slutligen är det också viktigt att erkänna osäkerhet i beslutsfattandet och vara medveten om och acceptera att det finns begränsad kunskap, information och förutsägbarhet när det gäller de möjliga utfallen av ett beslut. Det innebär att vara ödmjuk inför osäkerheten och att inse att det är omöjligt att ha absolut säkerhet eller fullständig kunskap om framtiden.

När man erkänner osäkerhet i beslutsfattandet blir det viktigt att inte försöka eliminera eller undvika osäkerheten helt, utan i stället att aktivt hantera den på ett konstruktivt sätt. Det handlar om att vara öppen för olika scenarier, att bedöma och hantera risker och att vara beredd på att anpassa sig och fatta justeringar om och när det behövs. För att förstå osäkerheten kan man till exempel analysera den information som finns tillgänglig, involvera experter eller rådgivare för att få olika perspektiv, utföra noggranna riskanalyser och använda metoder som scenarioplanering eller simuleringar för att undersöka olika möjliga utfall.

Det är genom att erkänna osäkerhet som kan man skapa en mer realistisk och flexibel beslutsprocess och samtidigt minska risken för att fatta överdrivet självsäkra eller impulsiva beslut och i stället främja en mer analytisk och reflekterande inställning till beslutsfattandet.

Med hjälp av integrativt tänkande, inversion och att erkänna osäkerhet kan man förbättra sin beslutsfattande process och underlätta i att göra det ”rätta” beslutet (eller i alla fall det ”minst dåliga” beslutet då framtiden är oviss oavsett hur välarbetad vår beslutsprocess än må vara)

 

Vill du läsa Justin Norman’s artikel? Klicka här

Om författaren

Julia Sehr är målstyrningskonsult med erfarenheter från svenska kunder som Grant Thornton, GreenCarrier, Kunskapsskolan, Hydac, m.fl. samt amerikanska Team D3

julia.sehr@theinformationcompany.se +46 76 830 40 30 LinkedIn

Behöver du hjälp?